Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en särställning, och utgjort ett komplement till både den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsättning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fått benämningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vår studie fokuserat på vilka konsekvenser detta haft på den ideella sektorn och hur deras särställning påverkats.Genom en jämförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, både privata och ideella.Vår slutsats är att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, där privata och ideella aktörer agerar under samma förutsättningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Syfte: Att jämföra offentliga och privata vårdgivare utifrån deras motiv, utformning och användning av balanserat styrkort. Metod: Genom användandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och Privata organisationer motiverar, utformar och använder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vår teori uppdelat på tre huvudrubriker; motiv, utformning och användning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvårdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten från våra intervjuer.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

I dagens hårda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig på sina kärnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar främst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har därför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever när de styr sina outsourcade funktioner.

Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats.

Jan Wallander hävdar att budgeten är ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns någon sanning i detta uttalande eller om de som är kritiska till budgeten har använt den på ett felaktigt sätt, som den inte kan eller ska användas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nämnda organisationsformerna.I vår studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgångspunkt från någon av våra teorier, som är Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte är en teori i ordets bemärkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat går ut på att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna är att den precis som teorierna i övrigt ska hjälpa till att beskriva budgetens funktion i de nämnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras är Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkäter där respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i Privata organisationer, att kommuner med höger majoritet är mer lika privata företag, att i offentliga organisationer är budgetens roll mer planerings funktion, än uppföljnings funktion, samt att budgeten används som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från Privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för Privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än Privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar.

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion.

Talent Management och Performance Management är nya begrepp som baseras på att organisationer på ett strukturerat sätt planerar för att attrahera, behålla och utveckla rätt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mäta en prestationskultur. Baserade på organisationens affärsmål ska strategierna framgångsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad kräver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehållet i begreppen. Inför studien där mitt huvudsyfte är att analysera hur stora organisationer hanterar karriärplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frågor. De tre organisationer som ingår i studien, det vill säga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika.